Engagera dig inte för mycket i andras små problem och bryderier, eftersom du bara drar ner dig själv. Du har nog med dina egna bekymmer. Lyssna istället till den problemtyngdes berättelser från säkert område och håll lämplig distans. Av största vikt är att behålla sitt lugn, då lugn har en förmåga att smitta av sig, något som alla former av negativitet även har. Vilket alternativ som är att föredra förstår vi ju var och en. Så bemöt dina och andras svårigheter med ett inre lugn - att stressa upp sig hjälper ingen utan förvärrar i regel bara situationen.

Ett litet leende betyder så mycket och kostar så lite att ge. Och det man ger till någon med en önskan om välgång och lycka, får man själv glädje av ögonblicket därefter, då mottagarens glädje över visad vänlighet automatiskt - tyst eller med ord - önskar dig lycka och välgång tillbaka. En fin gåva ett leende således är, och en gåva som alltid uppskattas av mottagaren, speciellt om leendet är uppriktigt - något vi bör eftersträva.

Ett falskt leende är jag dock hellre utan, eftersom det saknar den välgångsönskan som alltid medföljer det ärliga, sanna leendet.  Att le själlöst, eller med robotisk mekaniskhet - som ack så många affärsanställda har ovanan att göra - är lika meningsfullt som leedet från en smilande docka. Det uppskattas endast av en människa som själv använder sig av sådana smil - smil utan själ - då den som är själlös i sitt uttrycksätt ofta ej vill påminnas om sin brist. Men att då bemöta det stillösa, livlösa smilet med ett äkta leende kan inte sällan resultera i att man får ett äkta leende tillbaka trots allt. Så kosta på dig ett litet leende, det kostar ju så lite.

Hötsmörkret sänker sig nu så sakta över vårt land, och nog känns det behagligt ändå? Inte minst pga av den klara luften (såvida man inte har oturen att bo i storstan) och kvällshimlen fylld av stjärnor. Att blicka upp mot stjärnorna fyller mig alltid med förundran, för hur kan man ungdå att förundras över ett skådespel som det? Miljarder av blänkande små ljus vilka vart och ett är en värld likt vår, fylld av liv. En stjärnklar kvällshimmel är det största och vackraste konstverket som kan beskådas på vår jord. Och tänk att det inte kostar ett öre i entré-avgift att få tillbringa en stund i dess närhet, förutom ens dyrbara tid och uppmärksamhet. Undrens-tid är således inte förbi, för undrens-tid är här och nu, och alltid närvarande vart vi än går. 

Illa Kalmar, att förlora mot Blåvitt. Nu är guldet i fara igen. Ni behöver nu skärpa er på skarpen ifall ni inte vill läsa om guldfesten i Borås dagen efter Allsvenskans sista omgång. Nu är ju förvisso göteborgarna inga lätta motståndare att möta, så att förlora mot dem är så klart ingen skam, men vill man vinna ett mästerskap så gäller det att bevisa att man är bäst även mot de allra bästa. Ännu finns dock hoppet och möjligheten att guldet hamnar i Kalmar, men då måste antagligen samtliga återstående matcher vinnas. Är ni kapabla att göra det? Låt oss hoppas att ni reder upp saken. Det hade nämligen varit kul med ett nytt namn på mästarpokalen, och chansen ni nu har kommer inte igen på ett bra tag. Nästa år så har ni tex. Malmö, AIK, IFK Göteborg mfl, mfl att tampas med igen.

Avslutningsvis några ord om tennis: Noterade alldeles nyss att såväl Nadal som Federer åkte på stryk i semifinalerna i masters-turneringen i Madrid och således inte då heller kan mötas i finalen. Synd för alla tennis-älskare världen över att återigen gå miste om en drömfinal de båda emellan. Murray mot Simon har liksom inte riktigt samma klang i sig. Det hade varit väldigt kul att få se om Roger kunde få revansch mot Rafa för finalförlusterna i Paris och Wimbledon.

Hösten är nu definitivt här. Känns ömsom vemodigt och ömsom behagligt. Naturen behöver sin vila efter en lång och energikrävande vår och sommar. Den behöver sin ro, och det gör även vi. Så låt oss välkomna höstrusket så gott vi kan. Låt oss uppskatta alla de färger som hösten ger oss, och det tillfälle att kunna dra sig tillbaka hemmavid och ge sig själv lite tid att reflektera över det som varit - och även det som kunde ha varit. Men utan bitterhet eller ånger. Låt oss göra bokslut över det gångna året på ett positivt sätt, samtidigt som vi blickar framåt mot det vackra svenska landskapet som snart kommer att beklädas i vinterskrud.

Hösten ger oss möjligheten att tänka och begrunda livet, något vi under resten av året alltid är alltför upptagna för att hinna med. Men nu är tiden inne att sätta sig bekvämt i älsklingsfåtöljen vid fönstret (eller kanske framför brasan om man har en sådan) och blåsa bort dammet från boken som inte "hanns" med att läsa sist vi hade lite tid till övers. Nu är tiden att sätta på en skiva med något vackert klassiskt musikstycke, något som vi brukar uppskatta så här års när dagarna blir kortare. Nu är tiden inne att ta det lugnt och spendera lite tid med sig själv. Låt oss göra det och finna lite harmoni i höstkvällarna framöver.  För om vi gör så, så kommer hösten att bli till en tid av glädje och av frid.

Kvällens reslutat:

Malmö FF–Örebro 3–1

IFK Norrköping–Gais 0–1

IFK Göteborg–Hammarby 2–0

Inga direkta överraskingar där mao. Den stora frågan är istället: Ska Kalmar lyckas få ordning på spelet igen och på så vi vinna sitt första SM-Guld? Vem vet? Smålänningarnas nerver har darrat ordentligt på sistone: förlust i Cup-finalen på hemmaplan mot Blåvitt, samt förlust på "hemmaplan" mot Feynoord - när avancemanget verkade vara klart. Ska man misslyckas igen, nu för 3:e gången på kort tid? Inga svenska fotbollssupportrar hoppas det (förutom Elfsborgs och Helsingborgsfans såklart). Alla vi neutrala önskar självfallet att KFF får nerverna under kontroll och seglar hem skutan.  Det vore väldans kul för den inhemska fotbollen om vi fick ett nytt namn bland alla de andra odödliga SM-vinnarna.