Hösten är nu definitivt här. Känns ömsom vemodigt och ömsom behagligt. Naturen behöver sin vila efter en lång och energikrävande vår och sommar. Den behöver sin ro, och det gör även vi. Så låt oss välkomna höstrusket så gott vi kan. Låt oss uppskatta alla de färger som hösten ger oss, och det tillfälle att kunna dra sig tillbaka hemmavid och ge sig själv lite tid att reflektera över det som varit - och även det som kunde ha varit. Men utan bitterhet eller ånger. Låt oss göra bokslut över det gångna året på ett positivt sätt, samtidigt som vi blickar framåt mot det vackra svenska landskapet som snart kommer att beklädas i vinterskrud.

Hösten ger oss möjligheten att tänka och begrunda livet, något vi under resten av året alltid är alltför upptagna för att hinna med. Men nu är tiden inne att sätta sig bekvämt i älsklingsfåtöljen vid fönstret (eller kanske framför brasan om man har en sådan) och blåsa bort dammet från boken som inte "hanns" med att läsa sist vi hade lite tid till övers. Nu är tiden att sätta på en skiva med något vackert klassiskt musikstycke, något som vi brukar uppskatta så här års när dagarna blir kortare. Nu är tiden inne att ta det lugnt och spendera lite tid med sig själv. Låt oss göra det och finna lite harmoni i höstkvällarna framöver.  För om vi gör så, så kommer hösten att bli till en tid av glädje och av frid.